fredag, augusti 07, 2009

Ett tu tre!!


FÖRE

Nu är mitt matsalsbord och dom fyra stolarna äntligen klara. Det har varit jätte skönt att ha något att göra den sista tiden, att få koncentrera sig på något annat än cancer och cellgifter har gjort mig gott. Jag har klätt om stolarna i ett tyg som kommer att matcha andra saker i rummet. Det finns många vackra tyger att välja på men just nu blir det havsblått och vitt randigt. Det är jätte lätt att klä om stolarna igen, så känner man för lite ombyte är det bara att gå till tyg affären.
Nästa projekt är jag redan i full fart med nu när jag börjar känna mig lite bättre. Måla och fixa gör att man släpper taget om verkligheten en stund och jag älskar att se någonting bli finare än vad det redan är. Vad synd att inte lägenheten är lika stort som ett slott för då hade jag kunnat hålla på med detta ett bra tag till.

Solen skiner idag igen och jag känner mig mycket bättre. Jag är påverkad av cellgiften men det gör inte lika ont längre och jag kan börja tänka normalt igen. Det har funnits skillnader från min första Taxotere behandling och denna andra som jag fick nu i fredags. Denna omgången var lite lindrigare och det gick över snabbare. Alla ni som sitter därute och går igenom väldigt jobbiga cellgiftsbehandlingar KÄMPA PÅ!! Dom värsta dagarna när väggarna kryper in på er känns det som ingenting kommer bli bra igen. Sen ett tu tre så kommer en liten gnista av energi och den gör oss så lyckliga. Den lilla gnistan kan man leva väldigt länge på:).


EFTER



5 kommentarer:

Sara sa...

Jättesnyggt! Vad snygga stolarna blev! Bra jobbat! ;)
Kram

Anonym sa...

SÅ SNYGGT det blev gumman!!!!
Kramar Marina

Anonym sa...

Vad du kan, kanonfina! Väntar med spänning på hur skänken kommer att se ut :-) Kram GrannGunilla

Anonym sa...

Så fina stolarna har blivit.Du är toppen. Du sprider din kreativitet och styrka vidare.
Jag väntar också med spänning på dina kommande projekt. Kram B.

Anonym sa...

hej!Är inte så van vid nätet, men gör ett litet test. för jag vill bara säga hur mycket jag beundrar dig, att du kan öppna upp dig om allt. När min syrra gick igenom samma som dig önskar jag att det funnits nån som dig. Allt har gått bra med henne, och inga biverkningar av hormonbehandlingen. håller tummarna för dig och tänker på dig.

Skicka en kommentar