
7 dagar kvar och om en vecka idag har den sista cellgiften droppat in i min kropp. Det är också dom sista dropparna som kommer rensa ut alla dåliga celler i min kropp och förhoppningsvis göra mig helt frisk resten av mitt liv. Idag har jag varit hemma hos en släkting och ätit kokt potatis kött och brunsås. Ni vet sådan mat som man bara får hemma hos äldre människor. En typisk söndagsmiddag. Jag älskar det och åt mer än vad jag behövde.
Har ni sett vad som har hänt med mitt huvud. Jag vet inte riktigt vad det är men det ser ut som HÅR:))))))))))))))). Jag tittar mig 5 miljoner gånger om dagen i spegeln för att se så det inte ramlar av igen. Kan det vara så att detta håret stannar kvar på mitt huvud?????? Eller kommer den senaste cellgiften göra så att jag tappar det igen??? Jag är jätte glad och hoppas att det fortsätter växa som det gör. Men inga större förväntningar för en dag kan allt ligga på huvudkudden igen.
Nu är det fredag och jag hoppas att ni alla får en fin helg. Själv skall jag ta det lugnt och tänka på att min kropp inte orkar med det tempot som jag egentligen vill ha. När jag mår som bäst sätter jag igång att leva mitt liv som innan men det visar sig ganska tydligt att det inte fungerar, när klockan är 16.00 är jag helt slut och vill gå och lägga mig för kvällen. Jag får ta och lugna ner mig lite och vänta in kroppens krafter.
3 kommentarer:
Tack för sjuan, blev så glad när jag såg den men gladast blev jag av bilden med "fjunet". Det är så klart på väg tillbaka, det syns ju över hela hårbotten, känner mig säker på att detta stannar nu kvar, men förstår om du inte vill ta ut glädje i förskott. Det betyder för mig att du nu ska börja vandra mot rätt väg igen och det ger mig så mycket lycka för just din skull. Tänker så mycket på dig, kramar Lena L
Jag är ganska så säker på att ditt fina nya hår kommer att stanna kvar. Har bestämt för mig att det gjorde det på mig. Vi hoppas på det.:-)Skönt att du snart är klar!
jag blir så rörd av att läsa din blogg,
jag är 15 år och jag har haft en knuta i mitt vänstra bröst nära armhålan några månader och även om det är ovanligt att få bröstcancer i min ålder så kan man aldrig vara säker så jag bestämde mej för att ta tag i det och fick tid på ungdomsmotagningen och dom skickade vidare mej till sjukhuset. för en vecka och 2 dagar sen så tog dom cell prov på mig. och jag förväntas få svar snart. Jag har letat runder på internet om information om cancer och idag hittade jag din blogg, just nu sitter jag och gråter för jag e så orolig för vad det kommer vara. vill bara säga att jag beundrar dej för att du varit så stark och att du delat med dej av dina upplevelser & jag ska fortsätta följa din blogg oavsett om jag e frisk eller inte.
tack !
Skicka en kommentar