Klockan är nu 19.34 och tårarna har runnit ner från mina kinder sedan i går kväll. Jag har ramlat ner från den långa taggiga stegen och det gör så himla ont inom mig. Nu är det dax, jag orkar inte titta på mitt hår längre och bara på några dagar har jag blivet väldigt psykiskt på frästad av att mitt hår trillar av. Jag är så fruktansvärt rädd och tycker detta är jätte jobbigt. Jag kan inte vänta tills i morgon, det är dax nu och jag vill bara ha min mamma bredvid mig när detta händer. Jag har nu satt en stol på toaletten och får nu ytterligare en gång känna på hur det verkligen är att ha cancer.... jag är så himla rädd, hur kommer jag att se ut, utan hår!!
3 kommentarer:
Stackars stackars dig... lider verkligen med dig. Skulle bara vilja KRAMA om dig och säga att allting kommer bli bra!
Jag tror att du kommer att bli snygg med peruk!! Allt detta händer ju för att du ska bli frisk. Kanske är det så att cellgifterna biter riktigt hårt i cancercellerna nu när håret faller. Klart att det är påfrestande när man förlorar nåt i ens utseende. Det är ju att jämföra med att näsan skulle trilla av MEN det växer ut igen och när den dagen kommer så är du ju närmre det friska än det sjuka...
Försöker bara peppa dig lite - vill inte låta som en besserwisser för då ska gudarna veta att jag hade kurerat mig själv först :)
Tyvärr har jag ju inte samma lysande utsikter som du har. För jag vet att du klarar det och att du SKA BLI FRISK!!!!
Kram
A i Ystad
Hej! Jag vill skicka dig en stor varm kram och samtidigt säga att du är vacker hur du än ser ut, med eller utan hår!! Jag förstår att det känns skitjobbigt men håret växer ut igen. En dag i taget.. tänker på dig och glöm inte att du är världens vackraste!! Stor varm kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam från Linda P
Skicka en kommentar