Vad är en bal på slottet

Sommar fest i St.Anton

hi hi hi här är jag i en Österrikisk Dirndel på mitt arbete i St.Anton, synd att bilden blev så dålig

En lång och nästan helt sömnlös natt har jag nu fått några timmars sömn mitt på dagen. Jag är väldigt matt och trött och i morse ringde jag till cytostatika mottagningen för att berätta hur jag mådde och om läkarbesöket i dag med min onkologläkare kunde ske under ett telefonsamtal istället. Jag orkade verkligen inte ta mig till sjukhuset och bara tanken på att sätta foten på cytostatika mottagningen när jag inte mår bra gör mig kräkfärdig. Men min underbara sjuksköterska fixa till allt och jag behövde verkligen inte ta mig dit utan min läkare skulle ringa upp mig istället. Dem är så fina och underbara på onkologavdelningen att jag känner mig så väl omhändertagen och nöjd med hur dem bemöter oss patienter. Som avtalat ringde min onkologläkare vid 14.30 och frågade hur allt hade gått sedan min första cellgiftsbehandling och jag fick ställa alla miljoner frågor jag hade. Han berättade även att mina vita blodplättar låg på 2.4 som är lågt men dem kommer antagligen att höjas till det är dags för nästa behandling.

Har även ringt mina underbara vänner i St.Anton som skall gifta sig den 22 maj. Har sett fram emot detta bröllop så länge och hade över hela mitt hjärta velat vara där och fira deras dag tillsammans med dem och alla vänner. Inte minst att få komma till bergen igen och få några fina dagar i mitt andra hem, jag saknar det ju så mycket. Men vad är en bal på slottet, samma dag som bröllopet äger rum ligger jag på sjukhuset igen och får min 2 cellgiftsbehandling. Men nu är det min sjukdom som går först även om det känns orättvist när jag tänker på hur kul det hade varit. Men jag önskar mina underbara vänner en fantastisk dag och även om ni inte ser mig så är jag där, jag är med en under vigseln under middagen under talen under festen och speciellt när det skall firas med sång och dans för att ni äntligen har blivet ETT.

Ja när allt detta är över finns det så mycket jag vill göra med mitt liv och jag vet redan idag att jag den dagen är en 10 miljoner gånger gladare och lyckligare Pernilla än jag var innan jag fick reda på min sjukdom. Jag har alltid varit en lycklig och väldigt glad tjej, har älskat livet och dess utmaningar men efter denna resa jag gör nu känner jag redan nu hur lycklig och fruktansvärt glad jag är för det underbara liv jag har fått och bättre kommer det bli. Det kommer finnas ett smile på mina läppar 24 timmar om dygnet 365 dagar om året när detta är över.